Lo, är inte Sverige fullt av skog? Varför behöver den bevaras?

Av Sveriges 40 miljoner hektar landyta är 68% skog, varav 62% används som råvara till sådant som virke, massa, kartong och bränsle. Bara 0,3% är vad man kan kalla urskog. Skogsindustrin har ett råvarubehov som innebär att i princip all oskyddad skog i Sverige måste brukas – även de sista gammelskogarna. Läget är akut och om vi inte agerar nu är de snart borta för alltid!

Varför är de så viktiga?

Gammelskogen är världens bästa kolinlagrare och artbevarare på land. Varje år avverkas 1 % av Sveriges skogsareal. Det ger ett så stort klimatavtryck att om avverkningarna minskades med bara 10% skulle det ge en ökad inlagring av CO2 motsvarande alla inrikes transporter i Sverige*. Att låta de sista resterna av gammelskogen stå kvar är prioritet nummer 1 för att bevara ett välfungerande ekosystem som klarar att möta en oförutsägbar framtid.

Hur vet jag om jag står i en gammelskog?

I en gammelskog finns det olika trädslag i alla åldrar. Det finns gott om död ved, både stående och liggande stammar. Det gör också att du hittar fler rödlistade arter, som behöver död ved för att leva. Det är allt från svampar och lavar till insekter och fåglar. Det finns några få mycket gamla träd i gammelskogen, men ett träds ålder är inte alltid synonymt med storlek. Ofta är de äldsta träden med högst naturvärden knotiga, senvuxna, individer som lämnats helt enkelt för att de är knotiga.

Hur känner jag igen en planterad skog?

En planterad ungskog känns igen på att alla träd är jämngamla och står tätt, vilket gör skogen svårgenomtränglig. En lite äldre gallrad planterad granskog kan uppfattas som tilltalande när den ser ut som en pelarsal och det har börjat växa lite mossa på marken. Det betyder att den snart kommer att avverkas. Det finns väldigt få rödlistade arter som kan leva i en sådan skog.

Så, hur går det till när Naturarvet bevarar en gammelskog?

Vi får in tips från givare och andra som rör sig ute i skog och mark, vi hittar områden som är hotspots för höga naturvärden och vi skannar regelbundet av fastighetsmarknaden. När vi hittar en skog som vi kan förvärva gäller det att vi har tillräckligt med insamlade pengar för att köpa den. Efter att vi har förvärvat en skog så är den bevarad för all framtid. 

Ni säger att ni ”bevarar skogen för all framtid” – vad innebär det?

Naturarvet är en insamlingsstiftelse och enligt stadgarna är all avverkning, annat skogsbruk och försäljning förbjuden i förvärvad skog. Människor är fysiska personer som en dag kommer att dö, men Naturarvet är en juridisk person som kommer att bestå. Tack vare det är skyddet permanent.

Behöver ni sköta om skogarna rent praktiskt?

Vi har just köpt en ek-bok-skog i Halland och där kan man behöva ta bort granplantor för att de inte ska konkurrera ut de känsliga ekarna men i övrigt låter vi skogarna utvecklas fritt. I norra Sverige finns exempel på urskogar som klarat sig alldeles utmärkt utan mänsklig inblandning i 5000 år!

Med så stora utmaningar och så lite riktig skog med faktiskt skydd – hur gör du för att inte förlora hoppet om gammelskogen?

Fler och fler upptäcker vårt arbete och antalet givare växer. Det är hoppfullt eftersom vi är helt beroende av donationer från privatpersoner och företag. Med ännu fler månadsgivare skulle vi kunna göra ännu mer. Vi har väldigt små administrativa utgifter så man kan vara säker på att ens kärleksfullt donerade pengar går dit de ska. De ”grävs ner” i en skogsbacke – och stannar där för alltid!

Icebug skänker årligen 1% av sin försäljning till miljöorganisationer och projekt, oavsett om vi gör vinst eller ej.

*Här: naturarvet.se/minska-avverkning-och-skydda-gammelskogen kan man fördjupa sig i Lo Jarls resonemang och faktaunderlag som bland annat bygger på Skogsstyrelsens kunskapsunderlag Effektanalys av några skogliga åtgärders påverkan på kolsänkan. Läs rapporten här.