Vårt viktigaste uppdrag: grepp!

25 000 fotgängare skadas varje år på grund av halkan och nästan var fjärde svensk upplever is och halka som ett problem. Så här kan vi inte ha det – och därför jobbar vi stenhårt för att ge fler människor bättre grepp!

I Sverige står december och januari för 60 procent av alla halkolyckor som kräver vård men vissa år kan det vara halt betydligt fler månader än så. Förutom de direkta skadorna av halka är det ett stort problem att halkan gör oss stillasittande. Sex av tio svenskar vistas mindre tid utomhus under vintern än under sommaren, och halka är en av de vanligaste orsakerna.

Även om det är svårt att redogöra för de samhälleliga kostnaderna uppskattar SIS, svenska institutet för standarder, att kostnaderna för halkrelaterad vård uppgår till cirka 11 miljarder kronor.   

I 20 år har vi på Icebug arbetat hårt för att bekämpa halkolyckorna och för att hjälpa människor leva aktiva, hälsosamma liv även under vintermånaderna. Våra smidiga och slitstarka greppteknologier har redan gjort stor skillnad för tusentals människor. Om du inte redan testat – gör det!

Ortopeden Ulf Nyberg rekommenderar Icebug

Vintern närmar sig och med det ökar risken för halkolyckor. Ulf Nyberg, överläkare och ortopedspecialist med 30 års yrkeserfarenhet, delar här sina bästa tips om hur man förebygger halkan på bästa sätt.

Utifrån din erfarenhet, hur ser det ut på en ortopedklinik under vintern och hur vanligt är det att folk skadar sig på grund av halka?

– Man märker tydligt när första snön kommer, det bli kaos på klinikerna där frekvensen av höft- och fotledsfrakturer ökar kraftigt som ett resultat av halkan. Tyvärr är det allt som oftast äldre personer som drabbas.

Rekommenderar du dubbskor från Icebug framför traditionella broddar?

– Jag rekommenderar starkt Icebugskor framför broddar. Broddar kan vara besvärliga att använda, de går ofta sönder och de är opraktiska i vardagen, speciellt när man behöver gå inomhus. Det är också lätt att glömma broddarna, eller tänka att man inte behöver dem just nu – och så plötsligt halkar man. Med dubbskor är skyddet där hela tiden.

Ulf berättar om en studie från Luleå – där den äkta vintern finns – som fastställer att det är upp till varje enskild individ att ta större ansvar över vad den har på sig för sorts utrustning på fötterna. Och betonar att jämfört med broddar så är Icebugskor ett mer praktiskt och säkert alternativ för människor som vill skydda sig mot halkan. Det vet han efter att ha hanterat mängder med frakturer under sina 30 år i branschen.

Hur gör du själv under vintertid för att minska risken att halka?

– Jag håller mig aktiv och promenerar minst en mil om dagen under vintern och för att då ha ett effektivt skydd mot halkan ser jag till att alltid ha på mig Icebugskor som enkelt förebygger mot typiska halkskador.

Vilka typer av frakturer är vanligast vid halkolyckor och vilka konsekvenser kan de leda till?

– Vid halkolyckor är höftfrakturer bland de vanligaste, varje år sker det runt 16 000 höftfrakturer i Sverige. Vanligtvis är patienten inlagd på sjukhus i cirka sju dagar det tar ungefär två månader för frakturen att läka, men själva rehabiliteringen är lång och krävande. Vidare förklarar Ulf att höftfrakturer inte bara medför en stor förlust av både funktion och rörlighet – statistiken visar även att dödligheten för äldre människor inom ett år efter en höftfraktur ligger på cirka 20%.

Med detta som bakgrund understryker Ulf att Icebugskor är en klok investering för alla som vill vara aktiva året runt och minimera risken för halkolyckor.

Halkrapporten

2023 genomförde vi en undersökning tillsammans med Norstat som resulterade i Halkrapporten, läs vidare för att ta del av resultaten.

En majoritet av halkrelaterade olyckor sker i mellersta Sverige

Nästan en fjärdedel, 23 procent, av svenskarna har haft problem med snö och is när de motionerat eller promenerat under det senaste året. Föga förvånande är äldre mer besvärade av is och snö än de som är yngre. I norra och mellersta Sverige upplever så många som fyra av tio problem med halka på grund av snö och is. Mellersta Sverige är också i majoritet när det kommer till halkrelaterade olyckor registrerade hos Socialstyrelsen, med mer än 390 fall per 100 000 invånare. En trolig bidragande orsak är att mellersta Sverige upplever temperaturer kring noll i större utsträckning än andra delar av landet.

Otillräcklig halkbekämpning

Undersökningen visar intressanta geografiska skillnader. Exempelvis är stockholmarna mest missnöjda med halkbekämpningen i den egna regionen. I huvudstaden svarar mer än hälften, 53 procent, att de tycker att halkbekämpningen är otillräcklig. Sydsvenskarna är de som är mest nöjda, vilket går i linje med att de också sticker ut som de som haft minst problem med halka det senaste året enligt undersökningen.

Halkan medför större utmaningar för kvinnor

Kvinnor skadar sig både oftare och mer allvarligt på grund av halkolyckor på snö och is, än män. Kvinnor känner sig också mer begränsade av halka, med resultatet att de stannar inne under vinterhalvåret på grund av den. Här kan du läsa hela rapporten och ladda ner:  Halkrapporten

Om undersökningen

Studien har genomförts i datainsamlingsföretaget Norstats svenska omnibus, från ett riksrepresentativt urval individer i åldern 18-89 år. Totalt gjordes 1005 intervjuer under perioden 19–25 september 2023. Datan har vägts för att spegla befolkningens demografi på bästa sätt. Resultatet redovisas på de åtta NUTS-2-regionerna, där Mellersta Norrland och Övre Norrland har slagits ihop i redovisningen. I Halkrapporten sammanställs även siffror från tidigare undersökningar och forskningsrön- och resultat från svenska myndigheter och institut.

Vi använder vår verksamhet för att göra gott

På Icebug vill vi göra riktigt bra skor som hjälper dig komma ut varje dag – oavsett årstid och väder. Vi har som mål att förändra skoindustrin genom att ta ansvar för vårt klimatavtryck. Vi ska göra skor som håller länge, med låga utsläpp och med respekt för människor och miljö. En del av det du investerar i oss ger vi tillbaka till planeten genom donationer till organisationer som exempelvis arbetar för att bevara gammelskogen.